Så föds egot – Människans falska centrum

Läser du det här texten så kommer din framtid att se lite annorlunda ut.............

Så föds egot – Människans falska centrum

Vad egot är? Ett barn är fött. Ett barn föds utan kunskap, någon medvetande om sitt eget jag. Och när ett barn föds är det omedveten om sig själv, det första han blir medveten om är de andra. Det är naturligt, eftersom ögonen öppnar utåt, händerna känner på andra, öronen lyssna till andra, smakar mat med tungan och näsan luktar. Alla dessa sinnen öppnas utåt.

Detta är vad födsel innebär. Födelse innebär att vi kommer in i denna värld, en värld som barnet bara kan betrakta och ta emot utan att vara medveten om sig själv. Barnet öppnar sina ögon, och ser andra. ”Övriga”: Han blir medveten om mamman först. Sedan, efter hand, blir han medveten om sin egen kropp. Barnet är hungrigt och det känns i kroppen, när hans behov är tillfredsställt, glömmer barnet kroppen.

Detta är hur ett barn växer. Första blir barnet medveten om dig, och andra, och sedan blir han medveten om sig själv. Denna medvetenhet är bara en reflekterad medvetenhet. Han är inte medveten om vem han är. Han är helt enkelt bara medveten om sin mor och vad hon tycker om honom. Om hon ler och uppskattar barnet, om hon säger, ”Du är vacker,” kramar och kysser honom, då känner barnet bra om sig själv.
Genom uppskattning, kärlek, omsorg, känner han att han är bra, känner han att han är värdefull, känner han att han har en viss betydelse. Ett ego är fött, ett centrum för människan.

Men det här center är bara ett uttryck centrum ett reflekterande centrum. Det är inte hans riktiga varande/jag. Han vet inte vem han är, han bara vet vad andra tycker om honom. Och detta är ego: reflektion av vad andra tycker. Om ingen tror att han är till någon nytta, ingen uppskattar honom, ingen ler åt han, då är ett ego fött igen: Ett sjuk ego, ett ledsamt, förkastas, sårat ego, ett ego som har en känsla underlägsenhet, värdelöshet. Detta är också ett ego. Men detta är också bara en reflektion.

Först börja det med modern – Sedan kommer de andra och ansluta sig, och världen fortsätter att växa. Och ju mer världen växer, desto mer komplexa blir jaget för barnet, eftersom många andras åsikter återspeglas. Egot är ett ackumulerat fenomen, en biprodukt av att leva med andra. Om ett barn lever helt helt ensamt, kommer han aldrig att odla ett ego. Men det kommer inte att hjälpa. Han kommer att kvarstå som ett djur – det betyder inte att han kommer att veta det verkliga jaget, nej.

Den verkliga jaget kan bara bli känt endast genom ett falskt ego, så egot är ett måste. Man måste passera genom det. Det är en disciplin. Den verkliga kan bli känd endast genom en illusion. Du kan inte veta sanningen direkt. Först måste du möta det som är osant. Genom det tillståndet kommer sanningen komma till dig. Man kan inte veta att något är sant om det inte finns en osanning.

Egot är ett behov, egot är ett socialt behov, det är en social biprodukt. Det samhälle innebär allt som är omkring dig – inte du, men allt som är runt omkring dig. Alla, minus du i samhället. Och alla där ute är speglar åt dig. Du kommer att gå till skolan och läraren kommer att återspegla vem du är. Du kommer att vara med andra barn på rasterna och de kommer att återspegla vem du är. Alla lägger till till ditt ego, och alla försöker ändra det på ett sådant sätt att du inte blir ett problem för samhället.

De är inte orolig för att du ska bli en själv-kännare, medveten. De är oroliga för att du ska bli en effektiv ( icke lönsam produktiv medlem av samhället) del i det mekaniska samhället. Du ska passa in i ett mönster. Så de försöker att ge dig ett ego som passar ihop med samhället. De lär dig moral. Moral innebär att ge dig en ego som passar med samhället. Om du är omoraliska, kommer du att bli missanpassad någonstans. Det är därför vi sätter brottslingar i fängelserna – inte förr att de har gjort något fel, och att sätta dem i fängelserna kommer inte att förbättra dem, nej. Deras egon passar helt enkelt inte in i vårt samhälle. De är bråkmakare. De har vissa typer av egon som samhället inte godkänner.

En man dödar någon – han är en mördare.

Och om samma man i krig dödar tusentals - blir han en stor hjälte.
Moral betyder bara att du ska passa med samhället.

Om samhället är i krig, så förändras moralen.

Om samhället är i fred, då finns det en annan moral.

Moral är en social politik. Det är diplomati. Och varje barn måste uppfostras på ett sådant sätt att han passar in i samhället, det är allt. Eftersom samhället är intresserade av lönsamma medlemmar. Samhället är inte intresserad att du ska nå fram till självkännedom.

Samhället skapar en typ av ego eftersom egot kan kontrolleras och manipuleras. Jaget kan aldrig kontrolleras eller manipuleras. Ingen har någonsin hört talas om ett samhälle som kontrolleras av ett ”själv” – inte möjlighet. Och barnet behöver ett centrum, barnet är helt omedvetna om sin egen mittpunkt. Samhället ger barnet ett center (ego) och barnet är övertygad om att detta är hans livscentrum, egot som samhället ger.

Ett barn kommer tillbaka till sitt hem från skolan – om han har kommit först i sin klass, blir hela hans familj glad. Du kramar och kysser honom, och du tar barnet på dina axlar och dansar och du säger, ”Vilken vacker barn! Du är en stolthet för oss.” Du ger honom en ego, en subtilt ego. Men om barnet hem kommer nedslagen, misslyckad, ett misslyckande – han kunde inte klara testet – då uppskattar ingen honom och barnet känner sig avvisat. Han kommer att försöka hårdare nästa gång, eftersom centrumet (egot) är skakat.

Ego är alltid skakat, alltid på jakt efter mat, att någon ska uppskatta det (mitt ego) . Det är därför du ständigt be om uppmärksamhet.

Du får tanken på vem du är från andra.

Det här är inte en direkt erfarenhet.

Det är från andra att du får idén om vem du är. Det som formar ditt centrum (egot). Detta centrum är falskt, eftersom du bär på ditt riktiga centrum. Detta riktiga centrum är ingen annans. Ingen kan forma det.
Du kommer med det.

Du är född med det.

Så du har två centrum; Ett centrum du kommer med, som ges av själva existensen. Det är jaget. Och den andra centret, som skapats av samhället, som är egot. Det är en falsk sak(egot) – och det är en mycket bra trick. Genom egot kontrollerar samhället dig. Du måste bete sig på ett visst sätt, bara då uppskattar samhället dig. Du måste gå på ett visst sätt, man måste skratta på ett visst sätt, man måste följa vissa oskrivna lagar, maner, en moral, en kod. Först då kommer samhället att uppskattar dig, och om inte? kommer ditt ego att bli omskakat. Och när egot är skakat, vet du inte var du är eller vem du är.
De andra har gett dig dina idéer.

Dessa idéer är egot.

Försök att förstå detta så djupt som bara möjligt, eftersom detta måste kastas bort. Och om du inte kan kasta bort denna ide kommer du aldrig att kunna nå fram till sig själv. Eftersom du är beroende av centrumet (egot), kan du inte flytta, och du kan inte titta på själv.
Och kom ihåg, det kommer att bli en övergångsperiod, ett intervall, när egot blir krossat, när du inte vet vem du är, när du inte vet vart du ska åka, när alla gränser kommer att smälta.

Du kommer helt enkelt att förvirrad, ett kaos.

På grund av detta kaos, är du rädd för att förlora jaget. Men det måste vara så. Man måste passera genom det kaos innan man uppnår det verkliga centrumet (jaget).

Och om du vågar, kommer det att gå fort.

Om du är rädd, och du återfaller tillbaka till egots makt, ja då kan det vara mycket, mycket lång väg tillbaks.


Bortom staketet (egots begränsningen) är du, som inom ett stängslet - och ditt medvetande är bara en del, en tiondel av hela din varelse. Nio tiondelar väntar i mörkret. Och någonstans i de nio tiondelarna, finns ditt verkliga centrum är dolt.

Man måste vara djärv, modig.

Man måste ta ett steg ut i det okända.

För ett tag kommer alla gränser att gå förlorade.

För ett tag kommer du känna dig yr.

För ett tag kommer du att känna väldigt rädd och skakad, som om en jordbävning som har hänt. Men om du är modig och inte gå tillbaka, om du inte faller tillbaka till egot och du går på och på, så finns där ett dolt centrum inom dig att du har burit på sedan du föddes.

Detta är din själ, jaget.

När du kommer nära din kärna/ditt verkliga centrum, kommer allt att förändras, och klarna. Men nu görs detta inte av samhället. Nu blir allt ett kosmos, inte ett kaos, en ny ordning uppstår.
Detta är inte längre en ordning från samhället – det är existensen egna ordning.

Det är vad Buddha kallar ”Dhamma” existensen naturlag, Lao Tzu kallar det ”Tao”, Heraclitus kallar det ”Logos”, Jesus ”Gud”. Detta är inte ordnat av en människa. Det är själva ordningen på tillvaron självt – Sen är allt plötsligt vackert igen, och för första gången verkligen vackert, eftersom människosaker inte kan vara vackra. På sin höjd kan man dölja fulheten av dem, det är allt. Människan kan dekorera saker, de kan aldrig vara naturligt vackra………..

Plastblomma (egot) vs En riktig blomma (jaget)

Skillnaden är precis som skillnaden mellan en riktig blomma och en plast eller papper blomma. Egot är en plastblomma – död. Det ser ut precis som en blomma, men det är inte en blomma. Man kan egentligen inte kalla det en blomma. Även språkligt att kalla den en blomma är fel, eftersom en blomma är något som blommar. Och denna plast sak är bara en sak, inte en blommande. Det är död. Det finns inget liv i den.
Du har ett blommande centrum inom dig. Det är därför hinduerna kallar det en lotus – det är en blomning. De kallar det för ”en-tusen-bladade-lotusen. Och den blommar på och den slutar aldrig blomma, och den dör aldrig.
Men du är nöjd med en plast ego.)

Det finns några anledningar till varför du är nöjd med ett dött ting, det finns många bekvämligheter. En sak är att något dött ting aldrig dör. Det kan inte – det var aldrig levande. Så du kan ha plastblommor, de är bra på ett sätt. De är permanenta, de är inte eviga, men de är permanenta.

Den verkliga blomman ute i trädgården är evig, men inte permanent. Och det eviga har sitt eget sätt att vara evigt på. Vägen för evigt är att födas igen och igen och att dö. Genom döden fräschar den sig självt, föryngrar sig.

För oss verkar det som om blomman har dött – den dör aldrig .

Det förändrar sin kropp, så den är alltid färsk.

Det lämnar den gamla kroppen, går in i en ny kropp. Den blommar någon annanstans, den blommar på.

Men vi kan inte se kontinuiteten eftersom kontinuitet är något osynligt. Vi ser bara en blomma, en annan blomma, vi ser aldrig kontinuitet.

Det är samma blomma som blommade igår.

Det är samma sol, men i en annan dräkt.

Egot har en viss kvalitet – det är dött. Det är en plast sak. Och det är mycket lätt att få det, eftersom andra ger det. Du behöver inte söka det, det finns ingen sökning inblandad. Därför om du inte blir en sökare efter det okända, har du ännu inte blivit en individ. Du är bara en del av publiken. Du är bara en mobb.

När du inte har en riktig center, hur kan du vara en individ?

Egot är inte en individ – Egot är ett socialt fenomen – det är samhället, det är inte du. Men det ger dig en funktion i samhället, en hierarki i samhället. Och om du fortfarande är nöjd med det, du kommer missa hela möjlighet att hitta ditt riktiga själv.

Och det är därför du är så olycklig.

Med en plast liv, hur kan du vara lycklig?

Med ett falskt liv, hur kan du vara extatisk och lycklig? Och sedan skapar egot många olika eländen och lidande i ditt liv, i miljontals olika former av dem.

Du kan inte se, eftersom det är ditt egna mörker. Du är anpassad till det.

Har du någonsin lagt märke till att alla former av lidande skapas genom ditt ego? Egot kan inte göra dig lycklig, det kan bara göra dig olycklig.

Ego är helvetet.

När du lider, bara försöka att titta på och analysera, och du kommer att hitta att någonstans är egot orsaken till ditt lidande. Du är en egoist, som alla är. Vissa är mycket grova, på ytan, och de är inte så svåra. Men vissa är mycket subtila, djupt inne, och dom är de verkliga problemen - Detta ego kommer ständigt i konflikt med andra eftersom varje ego är så osäkra på sig själv – Det måste vara så eftersom det är en falsk sak… -

När du inte har något i din handen och du bara tänker att du har något i din hand, då blir det ett problem - Om någon säger, ”Det finns inget i din hand” omedelbart börjar kampen , eftersom du känner att det finns någonting. De andra gör dig medveten om.

Ego är falskt, det är ingenting.

Det vet du också.
Hur kan du missa att veta om det? Det är omöjligt! En medveten varelse – hur kan han missa att veta att detta ego bara är falskt? Och att andra sedan säger att ”det finns inget i din hand” – och när andra säger att det inte finns någonting då träffar de ett sår, de säger sanningen – och inget känns som sanningen.

Du måste försvara dig, för om du inte försvara dig , om du inte bli defensiv, vart ska du vara då ?

Du kommer att gå förlorade.

Identiteten kommer att bryt samman.

Så du måste försvara och kämpa – det är konflikt.

En man som uppnår jaget är aldrig i någon konflikt. Andra kan komma och kollidera med honom, men han är aldrig i konflikt med någon.

Du kan kollidera med en upplyst man, men det är ditt problem, inte hans. Och om du är skadad i krocken, är det också ditt eget problem. Han kan inte skada dig. Och det är som knackar mot en vägg – du kommer att göra ont, men väggen har inte skada dig.

Egot är alltid på jakt efter vissa problem. Varför? För om ingen uppmärksammar dig, känns egot hungrig.

Egot lever på uppmärksamhet.

Så även om någon kämpar och är arg på dig, det är också bra för egot eftersom där åtminstone finns en slags uppmärksamhet. Om någon älskar dig , är det okej. Om någon inte är kärleksfull mot dig, kan även ilskan att komma att bli bra, det är ju i alla fall en typ av uppmärksamhet som kommer till dig. Men om ingen bryr sig om dig, ingen tycker att du är någon viktig person, betydande, hur kan du då mata ditt ego då?

Andras uppmärksamhet är nödvändig.

Du kan på miljoner olika sätt fånga uppmärksamheten hos andra; du klär dig på ett visst sätt, du försöker se vacker ut, du bete dig förståndigt, du blir mycket artig, du ändra dig. När du känner av vilken typ av situation det är, ändrar du omedelbart dig själv så att människor uppmärksammar dig.

Detta här är ett djup tiggande

En riktig tiggare är en som frågar efter och kräver uppmärksamhet. Och en riktig kejsare är en person som bor i sig själv, han har ett eget centrum i sig själv, inte beroende av någon annan.

Buddha sitter under hans träd … om hela världen plötsligt försvinner, kommer det att göra någon skillnad för Buddha? -Ingen. Det kommer inte göra någon skillnad alls. Om hela världen försvinner, kommer det inte göra någon skillnad eftersom han har uppnått sitt centrum.

Men du, om din fru flyr, skiljer sig med dig, hon går till någon annan, du går du helt söned och samman – eftersom hon hade lagt märke till dig, omtänksam, kärleksfull, flutit omkring dig och hjälper dig att känna att du var någon. Hela ditt imperium är förlorat, du är helt enkelt krossad. Du börjar tänka på självmord. Varför? Varför, om en hustru lämnar dig, bör du begå självmord? Varför, om en make lämnar dig, bör du begå självmord? Eftersom du inte har tillgång till något eget center, din hustrun gav dig ditt centrum, mannen gav dig ditt centrum.

Detta är hur människor existerar. Detta är hur människor blir beroende av varandra. Det är en djup slaveri. Egot måste vara en slav, det är beroende av andra. Och bara en person som inte har ett ego är för första gången en mästare, han är inte längre en slav – Försök att förstå detta.

Och börja leta efter det egna egot – inte i andra, det är inte ditt företag, men i dig själv. När du känner dig eländig, omedelbart stäng dina ögon och försöka ta reda på varifrån detta elände kommer ifrån och du kommer alltid att finna att det är de falska centrumet (egot) som har drabbat samman med någon.

Du förväntade dig något, och det hände inte.

Du förväntade dig något, och bara tvärtom hänt – ditt ego är skakat, du är i misär. Titta bara när du är olycklig, försöka ta reda på varför.

Orsakerna är inte utanför dig. Den grundläggande orsaken är inom dig – men du tittar alltid utanför dig själv och; frågar du :
Vem gör mig olycklig?
Vem är orsaken till min ilska?
Vem är orsaken till min ångest?

Och om du tittar utanför dig själv så kommer du inte att finna svaren.
Stäng bara ögonen och titta alltid inom dig själv.
Källan till allt elände, ilska, ångest, är dold i dig, ditt ego.
Och om du hittar källan, blir det lätt att gå bortom detta lindae/egot skapar. Om du kan se att det är ditt eget ego som ger dig besvär, kommer du föredrar att släppa det – för ingen kan bära källan till eländet om han förstår det.

Och kom ihåg, det finns ingen anledning till att släppa egot.

Du kan inte släppa det.

Om du försöker släppa det, kommer du nå till ett visst subtilare ego igen som bara säger: ”Jag har blivit ödmjuk.”

Försök inte att vara ödmjuk. Det är återigen ego gömmer sig – men det är inte dött.

Försök inte att vara ödmjuk.

Ingen kan prova ödmjukhet, och ingen kan skapa ödmjukhet genom någon ansträngning av hans egna vilja- ingen. När egot inte är mer, kommer en ödmjukhet till dig. Det är inte en skapelse. Det är en skugga av det verkliga centrumet.

Och en riktigt ödmjuk man är varken ödmjuk eller egoistisk.

Han är helt enkelt enkel.

Han är inte ens medveten om att han är ödmjuk.

Om du är medveten om att du är ödmjuk, är egot där.

Titta på ödmjuka personer …. Det finns miljontals som tror att de är mycket ödmjuk. De bugar mycket lågt, men titta på dem – de är de mest subtila egoisterna. Nu är ödmjukhet deras föda. De säger, ”jag är ödmjuk,” och sedan titta de på dig och de väntar på att du ska uppskattar dem……….

”Du är verkligen ödmjuk,”skulle de vilja att du säger. ”I själva verket är du den mest ödmjuka mannen i världen, ingen är så ödmjuk som du är.” Se då deras leende som kommer i deras ansikten.

Vad är egot? Ego är en hierarki som säger, ”Ingen är som jag.”Den kan livnära sig på ödmjukhet – ”Ingen är som jag, jag är den mest ödmjuka man.”

Det hände en gång:

En fakir, en tiggare, bad i en moské tidigt på morgonen när det fortfarande var mörkt. Det var en viss religiös dag för Mohammedians, och han bad, och han sade: ”Jag är ingen. Jag är de fattigaste av de fattiga, den största syndaren av syndare.”

Plötsligt fanns det ytterligare en person som bad. Han var kejsare i landet, och han var inte medveten om att det var någon annan där som bad – det var mörkt, och kejsaren bad också och sa:

”Jag är ingen. Jag är ingenting. Jag är bara tom, en tiggare vid din dörr.” När han hörde att någon annan sa samma sak, sa han, ”Stop! Vem är det som försöker ta över mig? Vem är du? Hur vågar du säga innan kejsaren att du är ingen när han säger att han är ingen?”

Det är så här egot fungerar och går på. Det är så subtilt. Dess vägar är så subtila och sluga, du måste vara mycket, mycket alert, först då kan du se det. Försök inte att vara ödmjuk. Försök bara att se att allt elände, all ångest genom det, egot.

Titta bara! Inget behov av att släppa egot.

Du kan inte släppa det. Vem kommer att släppa det? Då kommer släpparen att bli till ett nytt ego – egot kommer alltid tillbaka.

Vadhelst du gör, stå bara ut och titta och betrakta.

Vadhelst du gör – ödmjukhet, ödmjukhet, enkelhet – ingenting hjälper. Bara en sak är möjligt, och det är bara att titta och se att det är källan till allt elände. Säg inte det. Upprepa inte det – WATCH. För om jag säger att det är källan till all misär och du upprepa det, då är det meningslöst. Du måste komma till insikt. När du är olycklig, bara stänga ögonen och försöka inte hitta någon orsak utanför dig själv. Försök att se varifrån detta elände kommer.
Det är ditt egna ego.

Om du ständigt känner och förstår, och insikten om att det är egot som är orsaken blir så djupt rotad, kommer du plötsligt en dag att se att det har försvunnit. Ingen släpper det – ingen kan släppa det. Du bara enkelt ser/observerar, det har helt enkelt försvunnit, eftersom förståelsen av att egot är orsaken blir det till själva släppandet av egot. Mycket av själva försvinnandet av egot är just att förstå det och se det.

Och du är så duktig på att se egot i andra. Vem som helst kan se någons annans ego. När det kommer till ditt egen, det är då problemet uppstår – eftersom du inte känner till området, du har aldrig rest runt där.

Hela vägen mot det gudomliga, den ultimata, så måste man passera genom detta territorium ego. Den falska måste förstås som falsk. Källan till elände måste förstås som en källa till eländet – då droppar egot av.

När du vet att det är gift, droppar egot. När du vet att det är eld, droppar det. När du vet detta är helvetet, droppar det.

Och du säger aldrig då ”jag har släppt mitt ego.” Då kan du skratta helt enkelt åt det hela, skämtet som du var skaparen till av allt elände.

Människor som fortfarande har sina egna problem kan inte vara till mycket hjälp. Bara någon som inte har några problem med sin själv kan hjälpa dig. Först då är det tydlighet att se, att se igenom dig. Ett sinne som inte har något problem med sig själv kan se dig, du blir transparent för honom.

Ett sinne som inte har något problem med sig själv kan se igenom sig själv, det är därför han kan se genom andra.

I väst finns det många skolor inom psykoanalysen, många skolor, och ingen hjälp når människor, utan snarare skada. Harm, eftersom de människor som hjälper andra, eller försöker hjälpa, eller poserar som hjälpare, är i samma båt.

… Det är svårt att se sitt eget ego.

Det är mycket lätt att se andras egon. Men det är inte poängen, kan du inte hjälpa dem.

Försök att se dit egen ego.

Bara titta på det.

Ha inte bråttom för att släppa det, bara titta på det. Ju mer du tittar, desto mer kan du bli fri. Plötsligt en dag, du ser helt enkelt att det har minskat. Och när det har försvunnit av sig självt, bara då försvinner det. Det finns inget annat sätt, du inte kan släppa det.

Det försvinner precis som en dött löv.

Trädet gör inte någonting – bara en bris, en situation, och de döda lövet bara faller. Trädet är inte ens medveten om att de döda lövet har fallit. Det gör ingen anteckning, det gör inga anspråk – ingenting.

De döda lövt faller helt enkelt bara på marken, bara sådär.

När du en mogen morgon genom förståelse, medvetenhet, och du har känt att ego är orsaken till allt ditt lidande, bara då kan du se de döda lövet falla till marken (egot).

Det stannar i marken, dör av sig själv. Du har inte gjort något så du kan inte påstå att du har tappat det. Du ser att det helt enkelt bra har försvunnit, och sedan uppstår det verkliga centrum.
Och det verkliga centrum är själen, jaget, Gud, sanning, eller helst du vill kalla det.

Det är namnlös, så alla namn är bra.

Du kan ge den vilket namn som helst efter din egna smak.

www.beroende.info buddaman och urval från Oshos text.