egot 3

Att känna dig själv kontra att ha kunskap om dig själv

Du kanske inte vill lära känna dig själv för att du är rädd vad du kan få reda på. Många har en hemlig rädsla för att de ska vara dåliga människor. Men ingenting som du kan få reda på om dig själv är du.
Ingenting som du kan veta om dig själv är du.
Medan somliga inte vill veta vem de är därför att de är rädda, är andra omättligt nyfikna på vilka de är och vill veta mer och mer.

Du kanske är så fascinerad av dig själv att du ägnar åratal åt att gå i psykoanalys, gräver i varje liten aspekt av din barndom, blottlägger hemliga rädslor och önskningar och hittar lager efter lager av komplexa företeelser i din personighet och karaktär.
Efter tio år kanske terapeuten tröttnar på dig och säger åt dig att du är färdig med din terapi.
Han skickar hem dig med en dossier på femtusen sidor. Hela den handlar om dig,
här står det vem du är.

När du bär hem den tunga luntan ersätts den första tillfredsställelsen i att äntligen veta vem du är snart av en känsla av ofullständighet och en smygande misstanke om att det måste finnas mer att säga om dig än det här. Och det finns faktiskt mer – kanske inte i kvantitativa termer av flera fakta, utan saker av en djupare och mer kvalitativ art.
Det är inget fel med psykoanalys eller att ta reda på mer om ditt förflutna så länge du inte förväxlar kunskapen om dig själv med att känna dig själv.
Den femtusensidiga dossiern handlar om dig, om innehållet i ditt sinne som är betingat av det förflutna. Allt det som du får veta genom psykoanalys eller självobservation handlar om dig.
Det är inte du.

Det är innehållet, inte essensen. Att gå bortom egot är att kliva ur innehållet. Att känna dig själv är att vara dig själv, och att vara dig själv är att sluta identifiera dig med innehållet.

De flesta människor identifierar sig själva genom innehållet i sitt liv. Allt som du uppfattar, upplever, gör, tänker eller känner är innehållet. Innehållet är vad som fångar de flesta människors uppmärksamhet helt och hållet, och det är vad de identifierar sig med. När du tänker eller säger ”mitt liv” menar du inte det liv som du är utan det liv som du har, eller tycks ha. Det syftar på innehållet - din ålder, din häls, dina relationer, din ekonomi, ditt arbete och dina levnadsförhållanden, liksom ditt mentala och emotionella tillstånd. De inre och yttre omständigheterna i ditt liv, ditt förflutna och din framtid, hör till innehållet, liksom alla händelser, det vill säga allt som händer i ditt liv.

Vad finns det då förutom innehållet?

Det som gör det möjligt för innehållet att finnas – Medvetandets inre rymd.

Vad är egot 2

Egot 2
Egot i sig är inte fel, bara om du är omedveten om det.
När du kan se egot i dig själv börjar du gå bortom det. Ta inte egot på för stort allvar.
När du kommer på dig själv med att agera utifrån egot, le åt det
Hur kan mänskligheten låtit sig duperats sig det här så länge? Framför allt, kom att egot inte är något personligt. Du är inte ditt ego.
Om du ser egot som ditt eget personliga problem, är det bara ännu ett uttryck för egot.

Brist: Behov av mer
Egot identifierar sig med att ha, men tillfredställelse i att ha är ganska ytligt och kortlivat.
Bakom döljs en djup liggande känsla av otillfredställande, av ofullständighet, av ”inte tillräckligt”.
”Jag har inte tillräckligt än” med vilket egot egentligen menar: ” Jag är inte tillräcklig än”.
Som vi har sett är detta att ha – begreppet ägandet – en illusion skapad av egot för att uppnå en större soliditet och beständighet och för att utmärka sig, göra sig speciell. Men eftersom du inte kan finna dig själv genom att ha, finns det en annan och ännu starkare drivkraft bakom ägandet som har att göra med egots struktur: behovet av mer, vilket vi också kan kalla för ”brist.”

Inget ego kan klara sig särskilt länge utan behovet av mer. Därför är det så att upplevelsen av brist håller egot vid liv mycket längre än upplevelsen av ägande. Egot har behov av att ha mer än vad det behöver ha. Den ytliga tillfredsställelsen i att ha ersätts alltid med en upplevelse av brist. Det är det psykologiska behovet av mer, det vill säga mer saker att identifiera sig med.
Det är ett beroendeframkallande behov, inte ett autentiskt behov.

De som lider av bulimi tvingar ofta sig själva att kräkas så att de kan fotsätta äta. Hos dem är det sinnet som är hungrigt, inte kroppen.
Den här ätstörningen skulle försvinna av sig självt om personen ifråga, i ställer för att identifiera sig med sinnet, kunna komma i kontakt med sin kropp och känna kroppens äkta behov i stället för egots pseudobehov.

De flesta egon har motstridiga behov och önskningar. De vill ha olika saker vid olika tillfällen eller vet kanske inte ens vad de vill, förutom att de inte vill ha det de har: det som är nuet.
Olust, rastlöshet, leda, oro, missnöje är ett resultat av ouppfyllda önskningar, av en brist som inte har åtgärdats.



Egot är en samling återkommande tankeformer och inlärda mentala och emotionella mönster som har blivit ingjutna med en känsla av ”Jag”, en upplevelse av dig själv. Egot uppstår när upplevelsen av din inre varelse, din inre Närvaro, som är en formlös medvetenhet, blandas samman med formalen. Detta är innebörden av identifikation. Det är att glömma sin inre varelse, vilket är den primära villfarelsen, det vill säga illusionen om en absolut separation som förvandlar verkligheten till en mardröm.

Egots kärna
De flesta människor identifierar sig så fullständigt med rösten i huvudet – den ständiga strömmen av ofrivilliga och tvångsmässiga tankar och de känslor som åtföljer dem – att vi skulle kunna säga att dom är besatt av intellektet. Så länge som de är helt omedvetna om det här tror de att de är den som tänker.
Det här är det egostyrda tänkandet/sinnet. Vi kallar det egostyrt eftersom det finns en upplevelse av jag(ego) i varje tanke – varje minne, tolkning, åsikt, synpunkt, reaktion och känsla.
Det här är omedvetenheten, andligt talat. Ditt tänkande, innehållet i ditt sinne, är naturligtvis betingat av det förflutna: din uppfostran, kultur, familjebakgrund osv. Själva kärnan i all tankeverksamhet består av vissa repetitiva och bestående tankar, de känslor och reaktiva mönster som du identifierar dig starkt med . Denna varelse är i själva verket ”””Egot””””


Fortsättning följer,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

Ursnitt av boken :::::::::En ny jord av Eckhart Tolle

Vad är egot ?

Egot
När egot befinner sig i krig, kom ihåg att det bara är en illusion som kämpar för sin överlevnad. Denna illusion tror att den är du. Det är inte lätt till en början att vara där som den iakttagande Närvaron, i synnerhet inte när egot befinner sig i överlevnadsläge eller om något känslomässigt mönster från det förflutna har aktiverats.
Men när du väl fått en upplevelse av det, kommer kraften i din närvaro att öka och egot kommer att förlora sitt grepp om dig.
På så sätt får du kontakt med en kraft i ditt liv som är långt större en egot, långt mer betydelsefullt än sinnet.
Det ända som krävs för att bli fri från egot är att vara medveten om det, eftersom medvetenhet och egot inte är förenligt med varandra. Medvetenheten är den kraft som ligger dolt i nuet.
Det är därför vi också kallar den för Närvaro. Det yttersta syftet med människans existens, det vill säga syftet med ditt liv, är att föra in denna kraft i den här världen. Det är också orsaken till att frihet från egot inte kan göras till mål att sträva efter och uppnå någon gång i framtiden.

Det är bara Närvaro som kan befria dig från egot, och du kan bara vara närvarande i nuet, inte i går eller i morgon. Endast Närvaron kan upphäva effekterna av det förflutna i dig och på så sätt omvandla ditt medvetandetillstånd.
Vad är andlig insikt? Tron på att du är en själ? Nej, det är en tanke. Den ligger lite närmare sanningen än den tanken som säger att du är den personen som din födelseattest säger att du är, men den är fortfarande en tanke. Andlig insikt är att se klart att det jag uppfattar, upplever, tänker eller känner inte är den jag är, att jag kan inte kan finna mig själv i alla de saker som ständigt passerar förbi och försvinner.

Alla strukturer är instabila
Oavsett på vilket sätt egot kommer till uttryck, är den omedvetna drivkraften bakom det att stärka bilden av den personen jag tror att jag är, det fantasi-jag som uppstod när intellektet - som både är en stor välsignelse och en stor förbannelse - börjar ta över och dölja den enkla men djupa glädjen i kontakten med den inre Närvaron, med källan.
Oavsett vilket beteende egot använder sig av är den dolda drivkraften alltid att skilja sig från mängden, att vara speciell, att ha kontroll, att sträva efter makt och uppmärksamhet, att skaffa sig mer av allt. Och naturligtvis behovet av att uppleva en känsla av separation, det vill säga behovet av motsättningar och fiender.

Egot vill alltid ha något av andra människor eller av olika situationer. Det finna alltid en dold agenda, alltid en känsla av ”fortfarande inte tillräckligt”, av brist och behov som behöver fyllas.
Egot använder människor och situationer för att få vad det vill ha, och inte änns när det lyckas varar tillfredsställelsen särskilt länge. Ofta stöter det på hinder i sin väg och för det mesta blir klyftan mellan ”det jag vill ha” och ”det som är” en ständig källa till oro och upprörda känslor.

Den bakomliggande känslan som styr egots alla aktiviteter är rädsla. Rädsla för att vara ingen, rädslan för att inte finns till, rädslan för döden. Alla egots aktiviteter syftar ytterst till att göra slut på denna rädsla, men det enda egot kan göra är att tillfälligt dölja den med hjälp av en nära relation eller en ny ägodel eller genom att vinna i det ena eller det andra. Illusionen kan aldrig ge äkta tillfredställelse. Endast sanningen om vem du är och insikten om den kan göra dig fri.

Egots behov att känna sig överlägsen
Låt oss säga att du står i begrepp att berätta någon nyhet om vad som har hänt. ”Gissa Vad?” Har du inte hört det här än? Jag ska berätta för dig. ” Om du är tillräkligt uppmärksam, tillräkligt närvarande kan du märka en tillfällig känsla av tillfredställelse inom dig precis innan du ska berätta nyheten, även om det är en dålig nyhet.
Detta beror på att på det faktum att det för ett kort ögonblick i egots ögon råder en obalans till din fördel mellan dig själv och den andra. Den tillfredsställelsen du känner härrör från egot, och den kommer från en känsla av att du har ett övertag över den andra personen. Även om han eller hon är självaste påven eller president, känner du dig överlägsen i det här ögonblicket eftersom de vet mer. Många människor är beroende av skvaller av just den anledningen. Dessutom innehåller skvaller ofta kritik mot andra människor, och det stärker egot genom den överlägsenheten negativa omdömet om andra ger.
Om någon har mer, vet mer eller kan göra mer än jag, känner sig egot hotat eftersom känslan av ”mindre” gör att det upplever sig som ”svagare” i förhållande till den andra personen. De kan då försöka återta sin position genom att på något sätt förminska, kritisera eller förringa värdet av den personens ägodelar, kunskaper eller förmågor.
Eller också kan egot byta strategi och i stället för att tävla mot den andra personen framhäva sig själv genom att förena sig med honom eller henne som det är så att han eller hon är viktiga i andras ögon.

Egot och Berömmelse
Det välkända fenomenet med ”Kändissnobben” det vill säga att i förbigående nämna vem man känner, är en del av egots strategier för att tillskansa sig en bättre identitet i andras ögon och därför i sina egna ögon genom att förknippas med den ”Viktiga personen”.
Albert Einstein, som beundrades som nästan övermänsklig och vars öde det var att bli en av de mest berömda människorna på jorden, identifierade sig aldrig med den bilden som det kollektiva medvetandet hade skapat av honom. Han förblev ödmjuk, fri från egot. Faktum var att han talade om ” en grotesk motsägelse mellan vad människor anser vara mina prestationer och förmågor och sanningen om vem jag är och vad jag kan åstadkomma.”

En genuin relation är en relation som inte domineras av egot och dess benägenhet att skapa bilder och befrämja sina egna behov/intressen.
I en genuin relation finns en öppen och vakenuppmärksamhet på den andra personen i vilket det inte finns några behov överhuvudtaget.
Denna vakna uppmärksamhet är den inre Närvaron. Det är en förutsättning för autentiska relationer. Egot vill alltid antingen ha något, eller om det inte tror att det kan få något av den andra så befinner det sig i ett tillstånd av fullständig likgiltighet.
Det bryr sig inte om dig.

Därmed är de tre mest framträdande kännetecknen på egobaserade relationer en upplevelse av brist, ouppfyllda önskningar(illska) bitterhet, skuldbeläggning, kagomål och likgiltighet.