18+ a picture of the world..
Lao Tzu
Life is a series of natural and spontaneous changes.
kokosplättar
Kokosplättar
- 4 ägg
- 4 dl kokosflingot
- en burk/förpackning kokosmjölk
- 50 g smält smör
- 1 tsk vaniljpulver
- salt
Till stekning: smör och till servering 2 dl vispad grädde och hallon, blåbär eller andra bär.
Mixa kokosflingor till ett fint mjöl. Tillsätt de andra ingredienserna och rör om ordentligt. Låt svälla i 10 minuter och stek sen i mycket smör i plättlagg eller gjutjärnspanna. Utsökt gott!! (Det går även bra att ta vatten om man inte har kokosmjölk.)
Buddha
“Believe nothing, no matter where you read it, or who said it, no matter if I have said it, unless it agrees with your own reason and your own common sense.” Buddha
Himmel eller helvete - om känslor
Philosophy – Guide to Happiness
We tend to accept that people in authority must be right. It’s this assumption that Socrates wanted us to challenge by urging us to think logically about the nonsense they often come out with, rather than being struck dumb by their aura of importance and air of suave certainty. This six part series on philosophy is presented by popular British philosopher Alain de Botton, featuring six thinkers who have influenced history, and their ideas about the pursuit of the happy life.
kemikalier i kroppen ?
"Min son föddes med kemikalier i kroppen"
Eva Röse chockas av höga halter kemikalier i blodet.
Vad utsätts våra kroppar för i ett kemisamhälle? Den frågan ställer dokumentärfilmen ”Underkastelsen”, som har biopremiär i dag. Gravida skådespelerskan Eva Röse låter sig testas – och kemikalierna som lagrats i hennes kropp blev en chock. Kunde de vara så många? Påverkade det hennes då ofödda son?
Hur påverkar kemikalierna?
Eva blir upprörd när hon pratar om att forskarna är eniga om att de inte vet vad cocktaileffekten – kombinationen av olika kemikalier – kan ge upphov till.
– Man vet ju inte hur kemikalierna påverkar oss och man hinner inte forska på alla nya kemikalier som pumpas ut varje år. Ingen har riktig koll på den här explosionen. Det tycker jag är alarmerande.
Eva hoppas det kommer att bli en debatt om kemikalierna, på samma sätt som Mats-Eric Nilssons bok ”Den hemlige kocken” gav upphov till när det gäller onödiga tillsatser och fusk med maten.
– Även om man inte orkar bry sig för sin egen del så bry dig för dina barns skull. Tappa inte hoppet, man kan påverka.
Så blev familjen Kärnfrisk
"Underkastelsen"
www.underkastelsen.se
Maten är vår bästa medicin
Följande är hämtat ur ”Kokkonst för den självläkande människan”.
Meningen med denna bok är att ge dig nyckeln till god och bra mat. Bokens receptdel innehåller allt från enkel basmat till mer sofistikerade rätter. Den vill visa dig en läcker mat som är enkel, rolig och omväxlande att laga - och som samtidigt bygger upp och förbättrar din hälsa. Därigenom är den också bra för känslorna och psyket.
Det finns en mängd böcker och artiklar som beskriver vad vi bör äta och vilka tillskott vi ska ta för att undvika olika sjukdomstillstånd. Problemet är bara att det finns närmare 80 000 sjukdomar (!) så det blir många böcker att läsa. Metoden fungerar även dåligt i förebyggande syfte (såvida vi inte vet vilka sjukdomar som ska undvikas). Det är snarare en del av det gamla synsättet, som inriktar sig på att bekämpa det sjuka.
Men det finns en annan, lättare väg att gå. Vi kan välja att hela tiden stärka det friska genom att äta en kost som främjar hälsa och skapar biobalans i kroppen. Det innebär att vi tillför de näringsämnen som kroppen behöver för alla sina biokemiska processer och för att självläkningen ska fungera. Om vi väljer denna väg slipper vi samtidigt den mat som leder till bio-obalanser, näringsbrister och en ohälsosam tarmflora. Jag har personlig erfarenhet av att följa båda vägarna, och min förhoppning är att många ska kunna få del av dessa kunskaper via den här boken.
Genom att äta en stärkande baskost kan man förebygga de allra flesta av det moderna samhällets sjukdomar. Det går även att undvika krämpor, huvudvärk och förkylningar. För en del ter sig säkert dessa påståenden som orimliga, men de förklaras steg för steg i bokens faktadel. Främst handlar det om att vi under evolutionens gång har utvecklats med en viss typ av föda som stämmer med våra gener. Det finns nämligen en ömsesidig påverkan mellan å ena sidan generna och å andra sidan livsstilen och miljön. I cellkärnan finns generna som kodar för proteiner som behövs i cellens olika processer. Men generna är mycket känsliga för cellens miljö, vilken i sin tur påverkas av maten vi äter. Alltså kan vi via maten påverka vilka gener som slås av och på, vilket också innebär att skräpmat aktiverar skräpgener.
Maten är egentligen vår medicin, men den kan vara en dålig eller en bra medicin. Vissa ämnen har en mer extrem inverkan, som till exempel socker och salt, medan andra är balanserande för kroppen eftersom de innehåller ett brett spektrum av näringsämnen. Grönsaker, bär och nötter är exempel på det senare. Allt vi äter påverkar immunsystemet, nervsystemet och hormonerna - vilket givetvis medför att även tankeförmågan och känslorna influeras. Därför bör man betrakta all mat som en potentiell drog som kan påverka kroppen och psyket. En mat som ger fullgod och väl avvägd näring är en förutsättning för att vi ska kunna tänka, koncentrera oss och lära nya saker. Men det är också nödvändigt för att vi ska kunna fungera känslomässigt.
Maten påverkar oss således även på en själslig nivå och många av våra matritualer har i själva verket en andlig dimension. Julbordets levande ljus, färger, dofter, överflöd, dukning och de symboliska änglarna och tomtarna - allt skapar stämning och sinnliga upplevelser. I den kristna nattvarden symboliserar brödet och vinet Jesu kropp. Den ursprungliga ceremonin utfördes av Jesus själv under den sista måltiden på Oljeberget. Han likställde brödet med sin kropp och vinet med sitt blod och bad lärjungarna att fortsätta denna tradition. Det kan tolkas som att maten vi äter blir vår kropp och vårt blod. På ett djupare plan blir då maten identisk med oss själva.
Detta har vi helt tappat bort i det moderna samhället. Under efterkrigsperioden har maten förvandlats till en produkt. Det är något tekniskt som förpackas, hanteras och konsumeras. Tillgänglighet, hanterlighet och hållbarhet på hyllan har varit viktigare än hur bra maten är för oss konsumenter. Det ska vara effektivt och billigt. Har franska äpplen ett lägre pris köper affären in dem i stället för lokala svenska äpplen. Den som gör den läckraste produkten drar det längsta strået och innehållet av näring har kommit i skymundan. Frukt, bär och grönsaker odlas med konstgödning och mognar med hormoner. Hur bra är allt detta för oss människor? Hur påverkas vi egentligen kroppsligen och själsligen av denna nya "industriella" föda?
Vi har nu sakta men säkert kommit till en brytningspunkt när allt fler börjat inse kostens fundamentala betydelse för hälsan. Det är näring som bygger upp en kropp, och näringsobalanser åtgärdas inte med moderna läkemedel. Däremot är det läkande för kropp och själ att äta en kost som stämmer med ens biologiska förutsättningar.
Orsaken till lidandet
Lidandet uppstår inom oss. När vi förstår vår egna verklighet finner vi också lösningen på lidandets problem. ”Lär känna dig själv” är det råd som alla visa människor gett. Vi måste lära känna vår egna natur. Annars kan vi aldrig lösa varken våra egna eller världens problem.
Men hur mycket vet vi egentligen om oss själva? Vi är alla övertygade om vår egna betydelse, om hur unika vi är, men vår kunskap om oss själva är ytlig. På ett djupare plan har vi ingen aning om vem vi är.
Buddha utforskade människas väsen genom att utforska sig själv. Han lade alla förutfattade meningar åt sidan och utforskade verkligheten i sitt inre. Han insåg då att varje människa består av fem processer, fyra mentala och en fysisk.
Materia
Låt oss börja med den fysiska processen. Detta är den mest självklara och tydliga delen av oss själva, och kan lätt uppfattas av alla sinnesorgan. Och ändå vet vi så lite om den. Ytligt sett kan vi styra kroppen med viljan: den rör sig och agerar som vi vill. Men samtidigt fungerar alla inre organ utan vår kunskap, utom vår kontroll.
På en djupare nivå har vi ingen egen erfarenhet av de biokemiska reaktionerna som ständigt pågår i kroppen. Men inte heller detta är den yttersta verkligheten för alla materiella fenomen. Kroppen kan verka solid men i själva verket är den sammansatt av subatomära partiklar och tomrum. Buddha upptäckte denna sanning för över 2500 år sedan. Genom Buddhas forskning har den moderna vetenskapen slagit fasta på detta att det är universums yttersta verklighet.
Sinnet
Parallellt med den fysiska processen pågår den mentala processen, sinnet. Även om det inte kan ses eller beröras, tycks det ännu närmare förbundet med oss själva än våra kroppar. Ofta är det svårt att styra sig själv, sinnet styr våran show. Om våran kontroll över sinnet är vagt, så verkar det undermedvetna helt bortom vår kontroll och fattningsförmågan, fyllt av krafter som vi inte tycket om eller ens är medvetna om.
När Buddha utforskade sinnet upptäckte han i grova drag att det består av fyra processer:
Medvetandet
Urskiljning
Förnimmelse
Reaktion.
Den första processen medvetandet är den mottagande delen av sinnet, ren uppmärksamhet eller uppfattningsförmåga utan särskiljning. Medvetandet uppfattar de fonemen som uppstår och tar emot olika slags stimuli, fysiska eller mentala. Det tar emot obearbetad information utan att värdera den eller sätta etiketter.
Den andra mentala processen är urskiljning, att känna igen något. Denna del av sinnet identifierar det som medvetandet har uppfattat. Den särskiljer, benämner och kategoriserar den obearbetade informationen som kommer in, och gör en värdering, positiv eller negativ.
Nästa process är förnimmelse. En förnimmelse uppstår egentligen så snart något stimuli tas emot av sinnet, som en signal om att något pågår. Så länge dessa stimuli inte värderas förblir förnimmelsen neutral. Men när stimuli värderas blir förnimmelsen behaglig eller obehaglig, beroende på vilken värdering som görs. Om förnimmelsen är behaglig uppstår en önskan att förlänga och stärka upplevelsen. Om förnimmelsen är obehaglig, uppstår en önskan att bli av med den.
Sinnet reagerar genom att tycka om eller tycka illa om. När till exempel örat fungerar normalt och man hör ett ljud, så uppfattas detta av medvetandet. När ljudet uppfattas och känns igen som ord med positiv eller negativ innebörd, är urskiljningen aktiv. Därefter uppstår en förnimmelse. Om man hör beröm uppstår en behaglig förnimmelse. Hör man skällsord uppstår en obehaglig förnimmelse. Omedelbart uppstår en reaktion.
Samma process sätter igång varje gång något av de andra sinnesorganen tar emot något stimuli: medvetandet, urskiljning, förnimmelse och reaktion. Dessa fyra mentala funktioner är ännu flyktigare än de kortlivade partiklar som utgör den materiella vekligheten. Varje ögonblick då våra sinnesorgan kommer i kontakt med ett objekt uppstår dessa fyra processer ofattbart snabbt, och de upprepas så länge kontakten pågår. Men detta går så fort att man inte är medveten om det. Det är bara när någon reaktion upprepas under lång tid och får en mer uttalad, intensiv karaktär som den kan uppfattas av vårt medvetande.
Det mest påfallande med denna beskrivning av människan är inte vad den omfattar, utan vad den utesluter. Vare sig vi är kristna, judar, hinduer, buddhister, muslimer, asiater så tyck vi alla ha en inneboende övertygelse om att det finns ett ”Jag” någon stans inom oss, en oavbruten identitet.
Oavsett vilken filosofi, teori eller trossatts vi anser vara sann, så lever vi i praktiken utifrån denna djupa rotade övertygelse, ”jag var, jag är, jag kommer att.”
Buddha upptäckte att alla människor i själva verket är en kedja av åtskilda men nära förbundna händelser, även om det ytligt sett inte verkar så. Varje händelse är ett resultat av den föregående och följer i sin tur på den utan uppehåll. Denna obrutna kedja av nära förbundna händelser ger ett sken av kontinuitet, av identitet. Men detta är bara ytligt, skenbar verklighet, inte den yttersta sanningen.
Vi kan ge en flod ett namn men i själva verket är den ett oavbrutet flöde av vatten. Varje ögonblick uppstår något nytt som ett resultat av något som skett tidigare, för att i nästa ögonblick ersättas av något annat. Händelser avlöser varandra oavbrutet och så snabbt att det är svårt att uppfatta.
Buddha insåg också att människan inte är en färdig person utan att personen är ett ständigt flöde, en ständig process av tillblivelse. I det dagliga livet måste vi förstås leva med varandra som personer som är mer eller mindre bestämda eller oföränderliga. Vi måste acceptera denna yttre, skenbara verklighet, annars kan vi inte fungera. Den yttre verkligheten är också en verklighet men en ytlig sådan. På ett djupare plan befinner sig hela universum – allt levande och icke levande – i en ständig tillblivelse.
Var och en av oss är i själva verket ett flöde av ständigt föränderliga subatomära partiklar, parallellt med ett mentalt flöde av medvetandet, urskiljning, förnimmelse och reaktion. Det mentala flödet förändras mycket snabbare än det fysiska.
Detta är den yttersta sanningen om det ”jag” som vi ständigt bekymrar oss om. Detta är det skeende som vi alla är en del av. Förstår vi detta genom egen erfarenhet har vi funnit nycklarna som tar oss ut ur lidandet.
"Orsaken till lidandet"
Världen vi lever i är inte som i sagornas värld, där alla lever lyckligt i alla sina dagar. Vi kan inte undvika att livet är ofullständigt, ofullkomligt, otillfredsställande - sanningen om lidandet.
Det viktiga är därför att ta reda på om lidandet har en orsak, och om det i så fall går att upphäva denna orsak, så att också lidandet upphör. Om vårt lidande orsakas av slumpmässiga faktorer som vi inte kan styra eller påverka, då är vi maktlösa och kan lika väl ge upp våra försök att finna en väg ut ur lidandet.
Buddha insåg att vårt lidande inte uppstår av en slump. Det finns orsaker till lidandet, precis som det finns orsaker till alla fenomen. Lagen om orsak och verkan – Karma – är universell och grundläggande för all existens. Orsakerna ligger inte bortom vår kontroll.
KarmaOrdet Karma betyder ofta till vardags ”ödet”. Tyvärr är det raka motsatsen till hur Buddha använde begreppet. Ödet är något utanför våran kontroll, styrt av försynen, något förutbestämt för var och en av oss. Karma betyder deremot ordagrant ”handling”. Våra handlingar är orsaken till det vi upplever.
”Alla varelser äger sin egna handling, ärver sin handling, uppstår ur sin handling och är bunden till sina handlingar, deras handlingar är deras tillflykt. Såsom deras handlingar är, ädla eller oädla, så blir deras liv.”
Allt vi möter i livet är resultat av våra egna handlingar. Därför kan vi styra vårt öde genom att styra våra handlingar. Var och en är ansvarig för de handlingar som ger upphov till sitt lidande. Var och en kan göra slut på det lidande som orsakas av sina handlingar. Buddha sa;
Du är din egna herre,Du skapar din egna framtid.
Vi är alla, var och en av oss, som en person med förbundna ögon, som aldrig lärt sig köra bil och nu sitter vid ratten i hög fart på en starkt trafikerad väg. Den föraren kommer knappast fram utan att råka ut för en olycka. Han tro att han kör bilen, men i själva verket är det bilden som kör honom. Om han vill undvika olyckor så måste han lära sig köra bil utan ögonbindel. På samma sätt måste vi bli medvetna om vad vi gör och lära oss leva så, att våra handlingar verkligen leder oss dit vi vill.
Tre slags handlingarMan kan handla på tre sätt: fysiskt, i tal och mentalt. Vanligtvis lägger vi störst vikt vid fysiska handlingar, mindre vid tal och ännu mindre vid mentala uttryck. En fysisk handling och en handling i ord kan ha helt olika innebörd, beroende på avsikten bakom. Detsamma gäller vid vårat tal; avsikten är viktigast.
Ord, handlingar och deras yttre effekt är bara en följd av våra mentla handlingar. Ord och handling kan bara bedömas korrekt om man ser till vilken avsikt de ger uttryck för. Det är den mentala handlingen som är den verkliga Karma, den orsak som ger resultat i framtiden. Buddha insåg denna sanning och förklarade;
Sinnet föregår alla uttryck,sinnet är viktigast,allt skapas av sinnet,om du talar eller handlar med orent sinne,följer lidandet dig som hjuletföljer dragoxens klövar,Om du talar eller handlarmed rent sinneföljer lyckan dig som dinegna skugga, oskiljaktig.
Lidandets orsak
Men vilken mental handling är det som bestämmer vårt öde? Om sinnet bara består av medvetande, urskiljning, förnimmelse och reaktion, vilken av dessa är det då som ger upphov till lidandet? De är alla till en viss grad inblandade i lidandets process. De första tre är emellertid främst passiva. Medvetandet tar bara emot sinnesintryck, urskiljer, kategoriserar dessa intryck och förnimmelsen signalerar att dessa två fenomen har inträffat, Deras uppgift är alltså endast att ta emot och systematisera inkommande information. Men när sinnet börjar reagera ersätts denna passiva process av att man attraheras eller stöter bort, gillande eller ogillande. Denna reaktion sätter igång en ny kedja av händelser. Sinnets reaktion finns i början av denna kedja, därför sa Buddha;
Allt lidande som uppstårhar sin orsak i en reaktion,om alla reaktioner upphörfinns inte längre något lidande.
Sinnets reaktion är alltså den verkliga Karma, den verkliga orsaken till lidandet. En enda flyktig reaktion av gillande eller ogillande är kanske inte särskilt stark och gör inget djupt intryck, men den kan få en samlad effekt. Om den upprepas om och om igen, intensifieras den med varje upprepning och utvecklas till begär eller motvilja. Detta är vad Buddha i sitt första föredrag kallade tanha, vilket betyder ”törst” ;
den mentala vanan att längta omättligt efter vad som inte finns, vilket innebär en lika ohjälplig otillfredsställelse med vad som är. Och ju starkare längtan och otillfredsställelsen blir, desto mer lidande orsakar de.
Första steget att bli fri från detta lidande är att acceptera att det är verkligt. Det är verkligt inte barasom ett filosofiskt begrepp eller trossatts, utan som något som påverkar oss alla i våra liv. Accepterar vi detta och förstår varför vi lider, kan vi börja köra bilen själva i stället för att bli körda.När vi lär oss förstå vår egna natur genom direkt erfarenhet tar vi de första stegen på den väg som leder ut ur lidandet.
Roten till problemet
”Sanningen om lidandet,” sa Buddha, ” måste utforskas i sin helhet.” Natten då han blev upplyst satte han sig ned fast besluten att inte resa sig upp förrän han förstått hur lidandet uppstår och hur det kan släckas ut.
Vad är lidande?
Han såg tydligt att lidandet finns. Detta är ett oundvikligt faktum, hur obegripligt det än är. Lidandet börjar då livet börjar. Vi har inga minnen av vår tillvaro i livmodern, men vi vet att vi föds gråtandes. Födelsen är ett stort trauma.
Då vi en gång fötts måste vi möta det lidande som sjukdom och åldrande medför. Och hur sjuka och skröpliga vi än blir, vill vi inte dö eftersom döden är ett stort lidande. Alla levande varelser måste möta allt detta elände och under livets gång möter vi också andra lidanden – olika slags fysisk och mental smärta. Vi dras in i obehagligheter och skiljs från det behagliga. Vi får inte vad vi vill ha – och får i stället sådant vi inte vill ha. Allt detta är lidande.
Dessa exempel på lidande är lätta att förstå för var och en som tänker efter. Men den blivande Buddha nöjde sig inte med begränsade, intellektuella förklaringar. Han fortsatte utforska sitt inre för att finna den verkliga orsaken till lidandet, och han fann att ”lidande är att klamra sig fast vid de fem grupperna”. Djupast sett är lidandet att envist klänga fast vid kropp och sinne, med deras medvetande, urskiljning, förnimmelse och reaktion.
Människor klamrar sig fast vid sin identitet – sitt mentala och fysiska väsen – fastän det enda som finns är ständigt pågående processer. Att klänga sig fast vid en falsk bild av sig själv, vid något som ständigt förändras, är lidande.
(Här kan man läsa boken ” En ny jord” av Eckhart Tolle för att verkligen fördjupa sig och se vad Buddha menade med fastklamrad vid sin falska identitet)
Fastklamrandet
Det finns flera slags fastklamrande, eller bundenhet. Det första är att klamra sig fast vid vanan att söka sinnerlig njutning. En missbrukare tar droger för att uppleva de behagliga förnimmelser som drogen ger, fastän han vet att detta ökar hans beroende. På samma sätt har vi blivit beroende av detta tillstånd av längtan.
Så fort ett begär blir tillfredsställt skapar vi ett nytt. Vad vi längtar efter har egentligen inte så stor betydelse: faktum är att vi försöker upprätthålla ett tillstånd av konstant begär, eftersom själva begäret i sig ger upphov till en behaglig förnimmelse inom oss som vi vill förlänga. Begär blir till en vana som vi inte kan bryta, ett beroende. Och precis som en missbrukare vänjer sig vid sin drog och behöver allt större doser för att känna sig berusad, blir våra begär starkare ju mer vi försöker tillfredsställa dem.
Så här kan vi aldrig bli fria från begär. Och så länge vi sitter fast i begär kan vi inte vara lyckliga.
Vi klamrar oss också fast vid ”jaget”, egot, den bild vi har av oss själva.
För var och en av oss är ”jag” den viktigaste personen i världen. Vi beter oss som en magnet omgiven av järnfilspån: den ordnar automatiskt spånen i ett mönster, centrerat kring sig själv. Lika oreflekterat försöker vi instinktivt att ordna världen efter våra önskningar, genom att dra till oss det behagliga och stöter bort det obehagliga.
Men vi är inte ensamma i världen – ett”jag” kommer alltid i konflikt med ett annat ”jag”. Det mönster som var och en försöker skapa störs av andra magnetfält, och även vi blir indragna eller bortstötta. Resultatet kan bara bli olycka, lidande.
Inte heller är våran bundenhet begränsad till”jag” utan den omfattar också ”mitt” - det som tillhör mig. Var och en av oss klamrar sig fast vid det vi äger, eftersom vi förknippar det med oss själva och det stödjer vår bild av ”jag”. Ett sådant fastklamrande skulle inte skapa problem om det jag kallar ”mitt” var evigt, och ”jag” fanns kvar att njuta av det i all evighet. Men faktum är att detta ”jag” förr eller senare skiljs från detta ”mitt”. Det kommer alltid en dag då de skiljs åt.
Ju mer vi klamrar oss fast vid ”mitt” desto större blir lidandet när den dagen kommer.
Och bundenheten sträcker sig ännu längre: till våra åsikter och det vi tror på.
Det spelar ingen roll vad vi tycker eller tror, om det är rätt eller fel – om vi klamrar oss fast vid våra uppfattningar blir vi olyckliga. Vi är övertygade om att våra åsikter och traditioner är bäst, och blir upprörda när de än kritiseras. Om vi försöker förklara våra åsikter och de inte godtas så blir vi upprörda. Vi inser inte att var och en har sin egna tro. Det är lönlöst att diskutera vilken åsikt som är den rätta.
Det är mer givande och lägga alla åsikter åt sidan och försöka se verkligheten som den är.
Slutligen klamrar vi oss fast vid religiösa bruk och ceremonier. Vi har en tendens att betona religionens yttre former i stället för dess inneboende mening. Vi tycker att den som inte följer dessa yttre former inte är sant religiös. Vi glömmer att utan sin kärna, blir religionens yttre former ett tomt skal. Att läsa böner och utföra ceremonier är en fromhet som saknar värde, om sinnet förblir uppfyllt av ilska, åtrå och illvilja.
Gilla du läsningen ? köp boken http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163359871
Vipassana meditation : som den lärs ut av S. N. Goenka
(Häftad)
av
WILLIAM HART
171 kr
(161,32 kr exkl. 6% moms)
Beskrivning:
Vipassana betyder "att se något som det är". Det är en enkel och effektiv meditationsteknik som i stort sett vem som helst kan tillämpa. Vipassana kan beskrivas som en reningsprocess som löser upp spänningar och reaktionsmönster på den djupaste undermedvetna nivån. Metoden lärdes ut av Buddha för över 2500 år sen och utgör kärnan i hans undervisning.
Vipassanameditation som den lärs ut av S. N. Goenka har översatts och utgivits på 18 språk. Boken bygger på S. N. Goenkas föredrag och frågestunder, och har sammanställts med hans hjälp. I boken förklaras hur man kan använda Vipassana för att bli fri från negativa känslor och på så vis leva ett fridfullt och produktivt liv.
S. N. Goenka föddes år 1924 i Burma och flyttade senare till Indien, där han började ge Vipassanakurser. Hans jordnära undervisning har vunnit uppskattning bland människor över hela världen. Han betonar vikten av personligt ansvar och att meditation måste tillämpas och ge resultat i det dagliga livet.
William Hart lärde sig Vipassanameditation av S. N. Goenka. Han utsågs år 1982 till assistentlärare och har sedan dess hållit ett stort antal Vipassanakurser runtom i världen.