"Underkastelsen"

"Underkastelsen" är en dokumentär om de hundratals kemikalierna som vi alla idag bär i vårt blod, som ett resultat av den oerhörd mängd kemikalier som vi sedan Andra Världskriget har spritt i vår miljö och underkastat oss."
www.underkastelsen.se

Dr. Birgitta Brunes beskriver PNIT

Maten är vår bästa medicin

Följande är hämtat ur ”Kokkonst för den självläkande människan”.

Vi vill att maten ska smaka gott och ge mättnad, men detta räcker inte om vi ska stärka hälsan och hålla oss friska. Vi måste äta både god och bra mat. Det innebär en kost som stärker immunförsvaret, kroppen och psyket.

Meningen med denna bok är att ge dig nyckeln till god och bra mat. Bokens receptdel innehåller allt från enkel basmat till mer sofistikerade rätter. Den vill visa dig en läcker mat som är enkel, rolig och omväxlande att laga - och som samtidigt bygger upp och förbättrar din hälsa. Därigenom är den också bra för känslorna och psyket.

Det finns en mängd böcker och artiklar som beskriver vad vi bör äta och vilka tillskott vi ska ta för att undvika olika sjukdomstillstånd. Problemet är bara att det finns närmare 80 000 sjukdomar (!) så det blir många böcker att läsa. Metoden fungerar även dåligt i förebyggande syfte (såvida vi inte vet vilka sjukdomar som ska undvikas). Det är snarare en del av det gamla synsättet, som inriktar sig på att bekämpa det sjuka.

Men det finns en annan, lättare väg att gå. Vi kan välja att hela tiden stärka det friska genom att äta en kost som främjar hälsa och skapar biobalans i kroppen. Det innebär att vi tillför de näringsämnen som kroppen behöver för alla sina biokemiska processer och för att självläkningen ska fungera. Om vi väljer denna väg slipper vi samtidigt den mat som leder till bio-obalanser, näringsbrister och en ohälsosam tarmflora. Jag har personlig erfarenhet av att följa båda vägarna, och min förhoppning är att många ska kunna få del av dessa kunskaper via den här boken.

Genom att äta en stärkande baskost kan man förebygga de allra flesta av det moderna samhällets sjukdomar. Det går även att undvika krämpor, huvudvärk och förkylningar. För en del ter sig säkert dessa påståenden som orimliga, men de förklaras steg för steg i bokens faktadel. Främst handlar det om att vi under evolutionens gång har utvecklats med en viss typ av föda som stämmer med våra gener. Det finns nämligen en ömsesidig påverkan mellan å ena sidan generna och å andra sidan livsstilen och miljön. I cellkärnan finns generna som kodar för proteiner som behövs i cellens olika processer. Men generna är mycket känsliga för cellens miljö, vilken i sin tur påverkas av maten vi äter. Alltså kan vi via maten påverka vilka gener som slås av och på, vilket också innebär att skräpmat aktiverar skräpgener.

Maten är egentligen vår medicin, men den kan vara en dålig eller en bra medicin. Vissa ämnen har en mer extrem inverkan, som till exempel socker och salt, medan andra är balanserande för kroppen eftersom de innehåller ett brett spektrum av näringsämnen. Grönsaker, bär och nötter är exempel på det senare. Allt vi äter påverkar immunsystemet, nervsystemet och hormonerna - vilket givetvis medför att även tankeförmågan och känslorna influeras. Därför bör man betrakta all mat som en potentiell drog som kan påverka kroppen och psyket. En mat som ger fullgod och väl avvägd näring är en förutsättning för att vi ska kunna tänka, koncentrera oss och lära nya saker. Men det är också nödvändigt för att vi ska kunna fungera känslomässigt.

Maten påverkar oss således även på en själslig nivå och många av våra matritualer har i själva verket en andlig dimension. Julbordets levande ljus, färger, dofter, överflöd, dukning och de symboliska änglarna och tomtarna - allt skapar stämning och sinnliga upplevelser. I den kristna nattvarden symboliserar brödet och vinet Jesu kropp. Den ursprungliga ceremonin utfördes av Jesus själv under den sista måltiden på Oljeberget. Han likställde brödet med sin kropp och vinet med sitt blod och bad lärjungarna att fortsätta denna tradition. Det kan tolkas som att maten vi äter blir vår kropp och vårt blod. På ett djupare plan blir då maten identisk med oss själva.

Detta har vi helt tappat bort i det moderna samhället. Under efterkrigsperioden har maten förvandlats till en produkt. Det är något tekniskt som förpackas, hanteras och konsumeras. Tillgänglighet, hanterlighet och hållbarhet på hyllan har varit viktigare än hur bra maten är för oss konsumenter. Det ska vara effektivt och billigt. Har franska äpplen ett lägre pris köper affären in dem i stället för lokala svenska äpplen. Den som gör den läckraste produkten drar det längsta strået och innehållet av näring har kommit i skymundan. Frukt, bär och grönsaker odlas med konstgödning och mognar med hormoner. Hur bra är allt detta för oss människor? Hur påverkas vi egentligen kroppsligen och själsligen av denna nya "industriella" föda?

Vi har nu sakta men säkert kommit till en brytningspunkt när allt fler börjat inse kostens fundamentala betydelse för hälsan. Det är näring som bygger upp en kropp, och näringsobalanser åtgärdas inte med moderna läkemedel. Däremot är det läkande för kropp och själ att äta en kost som stämmer med ens biologiska förutsättningar.

This blogg on facebook

Mindfulness with Jon Kabat-Zinn

Oskar Linnros - Från och med Du

Danskarna som ska frälsa oss från sockret

http://www.dn.se/livsstil/halsa/danskarna-som-ska-fralsa-oss-fran-sockret-1.1195726

Orsaken till lidandet

Lär känna din egna natur är början på vägen till att lära känna sig själv, kan man inget om sin egna natur kan man inte heller lära känna sig själv. enkelt.

Lidandet uppstår inom oss. När vi förstår vår egna verklighet finner vi också lösningen på lidandets problem. ”Lär känna dig själv” är det råd som alla visa människor gett. Vi måste lära känna vår egna natur. Annars kan vi aldrig lösa varken våra egna eller världens problem.

Men hur mycket vet vi egentligen om oss själva? Vi är alla övertygade om vår egna betydelse, om hur unika vi är, men vår kunskap om oss själva är ytlig. På ett djupare plan har vi ingen aning om vem vi är.

Buddha utforskade människas väsen genom att utforska sig själv. Han lade alla förutfattade meningar åt sidan och utforskade verkligheten i sitt inre. Han insåg då att varje människa består av fem processer, fyra mentala och en fysisk.

Materia

Låt oss börja med den fysiska processen. Detta är den mest självklara och tydliga delen av oss själva, och kan lätt uppfattas av alla sinnesorgan. Och ändå vet vi så lite om den. Ytligt sett kan vi styra kroppen med viljan: den rör sig och agerar som vi vill. Men samtidigt fungerar alla inre organ utan vår kunskap, utom vår kontroll.

På en djupare nivå har vi ingen egen erfarenhet av de biokemiska reaktionerna som ständigt pågår i kroppen. Men inte heller detta är den yttersta verkligheten för alla materiella fenomen. Kroppen kan verka solid men i själva verket är den sammansatt av subatomära partiklar och tomrum. Buddha upptäckte denna sanning för över 2500 år sedan. Genom Buddhas forskning har den moderna vetenskapen slagit fasta på detta att det är universums yttersta verklighet.

Sinnet

Parallellt med den fysiska processen pågår den mentala processen, sinnet. Även om det inte kan ses eller beröras, tycks det ännu närmare förbundet med oss själva än våra kroppar. Ofta är det svårt att styra sig själv, sinnet styr våran show. Om våran kontroll över sinnet är vagt, så verkar det undermedvetna helt bortom vår kontroll och fattningsförmågan, fyllt av krafter som vi inte tycket om eller ens är medvetna om.

När Buddha utforskade sinnet upptäckte han i grova drag att det består av fyra processer:

Medvetandet

Urskiljning

Förnimmelse

Reaktion.

Den första processen medvetandet är den mottagande delen av sinnet, ren uppmärksamhet eller uppfattningsförmåga utan särskiljning. Medvetandet uppfattar de fonemen som uppstår och tar emot olika slags stimuli, fysiska eller mentala. Det tar emot obearbetad information utan att värdera den eller sätta etiketter.

Den andra mentala processen är urskiljning, att känna igen något. Denna del av sinnet identifierar det som medvetandet har uppfattat. Den särskiljer, benämner och kategoriserar den obearbetade informationen som kommer in, och gör en värdering, positiv eller negativ.

Nästa process är förnimmelse. En förnimmelse uppstår egentligen så snart något stimuli tas emot av sinnet, som en signal om att något pågår. Så länge dessa stimuli inte värderas förblir förnimmelsen neutral. Men när stimuli värderas blir förnimmelsen behaglig eller obehaglig, beroende på vilken värdering som görs. Om förnimmelsen är behaglig uppstår en önskan att förlänga och stärka upplevelsen. Om förnimmelsen är obehaglig, uppstår en önskan att bli av med den.

Sinnet reagerar genom att tycka om eller tycka illa om. När till exempel örat fungerar normalt och man hör ett ljud, så uppfattas detta av medvetandet. När ljudet uppfattas och känns igen som ord med positiv eller negativ innebörd, är urskiljningen aktiv. Därefter uppstår en förnimmelse. Om man hör beröm uppstår en behaglig förnimmelse. Hör man skällsord uppstår en obehaglig förnimmelse. Omedelbart uppstår en reaktion.

Samma process sätter igång varje gång något av de andra sinnesorganen tar emot något stimuli: medvetandet, urskiljning, förnimmelse och reaktion. Dessa fyra mentala funktioner är ännu flyktigare än de kortlivade partiklar som utgör den materiella vekligheten. Varje ögonblick då våra sinnesorgan kommer i kontakt med ett objekt uppstår dessa fyra processer ofattbart snabbt, och de upprepas så länge kontakten pågår. Men detta går så fort att man inte är medveten om det. Det är bara när någon reaktion upprepas under lång tid och får en mer uttalad, intensiv karaktär som den kan uppfattas av vårt medvetande.

Det mest påfallande med denna beskrivning av människan är inte vad den omfattar, utan vad den utesluter. Vare sig vi är kristna, judar, hinduer, buddhister, muslimer, asiater så tyck vi alla ha en inneboende övertygelse om att det finns ett ”Jag” någon stans inom oss, en oavbruten identitet.

Oavsett vilken filosofi, teori eller trossatts vi anser vara sann, så lever vi i praktiken utifrån denna djupa rotade övertygelse, ”jag var, jag är, jag kommer att.”

Buddha upptäckte att alla människor i själva verket är en kedja av åtskilda men nära förbundna händelser, även om det ytligt sett inte verkar så. Varje händelse är ett resultat av den föregående och följer i sin tur på den utan uppehåll. Denna obrutna kedja av nära förbundna händelser ger ett sken av kontinuitet, av identitet. Men detta är bara ytligt, skenbar verklighet, inte den yttersta sanningen.

Vi kan ge en flod ett namn men i själva verket är den ett oavbrutet flöde av vatten. Varje ögonblick uppstår något nytt som ett resultat av något som skett tidigare, för att i nästa ögonblick ersättas av något annat. Händelser avlöser varandra oavbrutet och så snabbt att det är svårt att uppfatta.

Buddha insåg också att människan inte är en färdig person utan att personen är ett ständigt flöde, en ständig process av tillblivelse. I det dagliga livet måste vi förstås leva med varandra som personer som är mer eller mindre bestämda eller oföränderliga. Vi måste acceptera denna yttre, skenbara verklighet, annars kan vi inte fungera. Den yttre verkligheten är också en verklighet men en ytlig sådan. På ett djupare plan befinner sig hela universum – allt levande och icke levande – i en ständig tillblivelse.

Var och en av oss är i själva verket ett flöde av ständigt föränderliga subatomära partiklar, parallellt med ett mentalt flöde av medvetandet, urskiljning, förnimmelse och reaktion. Det mentala flödet förändras mycket snabbare än det fysiska.

Detta är den yttersta sanningen om det ”jag” som vi ständigt bekymrar oss om. Detta är det skeende som vi alla är en del av. Förstår vi detta genom egen erfarenhet har vi funnit nycklarna som tar oss ut ur lidandet.

"Orsaken till lidandet"

Världen vi lever i är inte som i sagornas värld, där alla lever lyckligt i alla sina dagar. Vi kan inte undvika att livet är ofullständigt, ofullkomligt, otillfredsställande - sanningen om lidandet.

Det viktiga är därför att ta reda på om lidandet har en orsak, och om det i så fall går att upphäva denna orsak, så att också lidandet upphör. Om vårt lidande orsakas av slumpmässiga faktorer som vi inte kan styra eller påverka, då är vi maktlösa och kan lika väl ge upp våra försök att finna en väg ut ur lidandet.

Buddha insåg att vårt lidande inte uppstår av en slump. Det finns orsaker till lidandet, precis som det finns orsaker till alla fenomen. Lagen om orsak och verkan – Karma – är universell och grundläggande för all existens. Orsakerna ligger inte bortom vår kontroll.

KarmaOrdet Karma betyder ofta till vardags ”ödet”. Tyvärr är det raka motsatsen till hur Buddha använde begreppet. Ödet är något utanför våran kontroll, styrt av försynen, något förutbestämt för var och en av oss. Karma betyder deremot ordagrant ”handling”. Våra handlingar är orsaken till det vi upplever.

”Alla varelser äger sin egna handling, ärver sin handling, uppstår ur sin handling och är bunden till sina handlingar, deras handlingar är deras tillflykt. Såsom deras handlingar är, ädla eller oädla, så blir deras liv.”

Allt vi möter i livet är resultat av våra egna handlingar. Därför kan vi styra vårt öde genom att styra våra handlingar. Var och en är ansvarig för de handlingar som ger upphov till sitt lidande. Var och en kan göra slut på det lidande som orsakas av sina handlingar. Buddha sa;

Du är din egna herre,Du skapar din egna framtid.

Vi är alla, var och en av oss, som en person med förbundna ögon, som aldrig lärt sig köra bil och nu sitter vid ratten i hög fart på en starkt trafikerad väg. Den föraren kommer knappast fram utan att råka ut för en olycka. Han tro att han kör bilen, men i själva verket är det bilden som kör honom. Om han vill undvika olyckor så måste han lära sig köra bil utan ögonbindel. På samma sätt måste vi bli medvetna om vad vi gör och lära oss leva så, att våra handlingar verkligen leder oss dit vi vill.

Tre slags handlingarMan kan handla på tre sätt: fysiskt, i tal och mentalt. Vanligtvis lägger vi störst vikt vid fysiska handlingar, mindre vid tal och ännu mindre vid mentala uttryck. En fysisk handling och en handling i ord kan ha helt olika innebörd, beroende på avsikten bakom. Detsamma gäller vid vårat tal; avsikten är viktigast.

Ord, handlingar och deras yttre effekt är bara en följd av våra mentla handlingar. Ord och handling kan bara bedömas korrekt om man ser till vilken avsikt de ger uttryck för. Det är den mentala handlingen som är den verkliga Karma, den orsak som ger resultat i framtiden. Buddha insåg denna sanning och förklarade;

Sinnet föregår alla uttryck,sinnet är viktigast,allt skapas av sinnet,om du talar eller handlar med orent sinne,följer lidandet dig som hjuletföljer dragoxens klövar,Om du talar eller handlarmed rent sinneföljer lyckan dig som dinegna skugga, oskiljaktig.

Lidandets orsak

Men vilken mental handling är det som bestämmer vårt öde? Om sinnet bara består av medvetande, urskiljning, förnimmelse och reaktion, vilken av dessa är det då som ger upphov till lidandet? De är alla till en viss grad inblandade i lidandets process. De första tre är emellertid främst passiva. Medvetandet tar bara emot sinnesintryck, urskiljer, kategoriserar dessa intryck och förnimmelsen signalerar att dessa två fenomen har inträffat, Deras uppgift är alltså endast att ta emot och systematisera inkommande information. Men när sinnet börjar reagera ersätts denna passiva process av att man attraheras eller stöter bort, gillande eller ogillande. Denna reaktion sätter igång en ny kedja av händelser. Sinnets reaktion finns i början av denna kedja, därför sa Buddha;

Allt lidande som uppstårhar sin orsak i en reaktion,om alla reaktioner upphörfinns inte längre något lidande.

Sinnets reaktion är alltså den verkliga Karma, den verkliga orsaken till lidandet. En enda flyktig reaktion av gillande eller ogillande är kanske inte särskilt stark och gör inget djupt intryck, men den kan få en samlad effekt. Om den upprepas om och om igen, intensifieras den med varje upprepning och utvecklas till begär eller motvilja. Detta är vad Buddha i sitt första föredrag kallade tanha, vilket betyder ”törst” ;

den mentala vanan att längta omättligt efter vad som inte finns, vilket innebär en lika ohjälplig otillfredsställelse med vad som är. Och ju starkare längtan och otillfredsställelsen blir, desto mer lidande orsakar de.

Första steget att bli fri från detta lidande är att acceptera att det är verkligt. Det är verkligt inte barasom ett filosofiskt begrepp eller trossatts, utan som något som påverkar oss alla i våra liv. Accepterar vi detta och förstår varför vi lider, kan vi börja köra bilen själva i stället för att bli körda.När vi lär oss förstå vår egna natur genom direkt erfarenhet tar vi de första stegen på den väg som leder ut ur lidandet.

Roten till problemet

”Sanningen om lidandet,” sa Buddha, ” måste utforskas i sin helhet.” Natten då han blev upplyst satte han sig ned fast besluten att inte resa sig upp förrän han förstått hur lidandet uppstår och hur det kan släckas ut.

Vad är lidande?

Han såg tydligt att lidandet finns. Detta är ett oundvikligt faktum, hur obegripligt det än är. Lidandet börjar då livet börjar. Vi har inga minnen av vår tillvaro i livmodern, men vi vet att vi föds gråtandes. Födelsen är ett stort trauma.

Då vi en gång fötts måste vi möta det lidande som sjukdom och åldrande medför. Och hur sjuka och skröpliga vi än blir, vill vi inte dö eftersom döden är ett stort lidande. Alla levande varelser måste möta allt detta elände och under livets gång möter vi också andra lidanden – olika slags fysisk och mental smärta. Vi dras in i obehagligheter och skiljs från det behagliga. Vi får inte vad vi vill ha – och får i stället sådant vi inte vill ha. Allt detta är lidande.

Dessa exempel på lidande är lätta att förstå för var och en som tänker efter. Men den blivande Buddha nöjde sig inte med begränsade, intellektuella förklaringar. Han fortsatte utforska sitt inre för att finna den verkliga orsaken till lidandet, och han fann att ”lidande är att klamra sig fast vid de fem grupperna”. Djupast sett är lidandet att envist klänga fast vid kropp och sinne, med deras medvetande, urskiljning, förnimmelse och reaktion.

Människor klamrar sig fast vid sin identitet – sitt mentala och fysiska väsen – fastän det enda som finns är ständigt pågående processer. Att klänga sig fast vid en falsk bild av sig själv, vid något som ständigt förändras, är lidande.

(Här kan man läsa boken ” En ny jord” av Eckhart Tolle för att verkligen fördjupa sig och se vad Buddha menade med fastklamrad vid sin falska identitet)

Fastklamrandet

Det finns flera slags fastklamrande, eller bundenhet. Det första är att klamra sig fast vid vanan att söka sinnerlig njutning. En missbrukare tar droger för att uppleva de behagliga förnimmelser som drogen ger, fastän han vet att detta ökar hans beroende. På samma sätt har vi blivit beroende av detta tillstånd av längtan.

Så fort ett begär blir tillfredsställt skapar vi ett nytt. Vad vi längtar efter har egentligen inte så stor betydelse: faktum är att vi försöker upprätthålla ett tillstånd av konstant begär, eftersom själva begäret i sig ger upphov till en behaglig förnimmelse inom oss som vi vill förlänga. Begär blir till en vana som vi inte kan bryta, ett beroende. Och precis som en missbrukare vänjer sig vid sin drog och behöver allt större doser för att känna sig berusad, blir våra begär starkare ju mer vi försöker tillfredsställa dem.

Så här kan vi aldrig bli fria från begär. Och så länge vi sitter fast i begär kan vi inte vara lyckliga.

Vi klamrar oss också fast vid ”jaget”, egot, den bild vi har av oss själva.

För var och en av oss är ”jag” den viktigaste personen i världen. Vi beter oss som en magnet omgiven av järnfilspån: den ordnar automatiskt spånen i ett mönster, centrerat kring sig själv. Lika oreflekterat försöker vi instinktivt att ordna världen efter våra önskningar, genom att dra till oss det behagliga och stöter bort det obehagliga.

Men vi är inte ensamma i världen – ett”jag” kommer alltid i konflikt med ett annat ”jag”. Det mönster som var och en försöker skapa störs av andra magnetfält, och även vi blir indragna eller bortstötta. Resultatet kan bara bli olycka, lidande.

Inte heller är våran bundenhet begränsad till”jag” utan den omfattar också ”mitt” - det som tillhör mig. Var och en av oss klamrar sig fast vid det vi äger, eftersom vi förknippar det med oss själva och det stödjer vår bild av ”jag”. Ett sådant fastklamrande skulle inte skapa problem om det jag kallar ”mitt” var evigt, och ”jag” fanns kvar att njuta av det i all evighet. Men faktum är att detta ”jag” förr eller senare skiljs från detta ”mitt”. Det kommer alltid en dag då de skiljs åt.

Ju mer vi klamrar oss fast vid ”mitt” desto större blir lidandet när den dagen kommer.

Och bundenheten sträcker sig ännu längre: till våra åsikter och det vi tror på.

Det spelar ingen roll vad vi tycker eller tror, om det är rätt eller fel – om vi klamrar oss fast vid våra uppfattningar blir vi olyckliga. Vi är övertygade om att våra åsikter och traditioner är bäst, och blir upprörda när de än kritiseras. Om vi försöker förklara våra åsikter och de inte godtas så blir vi upprörda. Vi inser inte att var och en har sin egna tro. Det är lönlöst att diskutera vilken åsikt som är den rätta.

Det är mer givande och lägga alla åsikter åt sidan och försöka se verkligheten som den är.

Slutligen klamrar vi oss fast vid religiösa bruk och ceremonier. Vi har en tendens att betona religionens yttre former i stället för dess inneboende mening. Vi tycker att den som inte följer dessa yttre former inte är sant religiös. Vi glömmer att utan sin kärna, blir religionens yttre former ett tomt skal. Att läsa böner och utföra ceremonier är en fromhet som saknar värde, om sinnet förblir uppfyllt av ilska, åtrå och illvilja.

Gilla du läsningen ? köp boken http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163359871

Vipassana meditation : som den lärs ut av S. N. Goenka

(Häftad)

av

WILLIAM HART

• 171 kr

  (161,32 kr exkl. 6% moms)

Beskrivning:

Vipassana betyder "att se något som det är". Det är en enkel och effektiv meditationsteknik som i stort sett vem som helst kan tillämpa. Vipassana kan beskrivas som en reningsprocess som löser upp spänningar och reaktionsmönster på den djupaste undermedvetna nivån. Metoden lärdes ut av Buddha för över 2500 år sen och utgör kärnan i hans undervisning.

Vipassanameditation som den lärs ut av S. N. Goenka har översatts och utgivits på 18 språk. Boken bygger på S. N. Goenkas föredrag och frågestunder, och har sammanställts med hans hjälp. I boken förklaras hur man kan använda Vipassana för att bli fri från negativa känslor och på så vis leva ett fridfullt och produktivt liv.

S. N. Goenka föddes år 1924 i Burma och flyttade senare till Indien, där han började ge Vipassanakurser. Hans jordnära undervisning har vunnit uppskattning bland människor över hela världen. Han betonar vikten av personligt ansvar och att meditation måste tillämpas och ge resultat i det dagliga livet.

William Hart lärde sig Vipassanameditation av S. N. Goenka. Han utsågs år 1982 till assistentlärare och har sedan dess hållit ett stort antal Vipassanakurser runtom i världen.

Guided meditation

http://diydharma.org/media-type/guided-meditation?page=5

Vad är egot ?

Vad är egot ?

Egot är en samling återkommande tankeformer och inlärda mentala och emotionella mönster som har blivit ingjutna med en känsla av ”Jag”, en upplevelse av dig själv. Du identifierar dig med rösten i huvudet och din egna historia och tror att det är du. Detta är egot, illusionen, det falska jaget du har skapat sedan du föddes och fått hjälp av en del andra :) Egot är alltså din upplevelse av dig själv om vem du är och vad du tycker, värdera, dömer klamrar dig fast i som ditt. Egot får dig att lida, och känna rädsla, skam, skuld, hat osv. Dax att bli medveten om ditt ego :)

Egot reagerar alltid på 2 saker i livet, eller det finns bara 2 saker i livet, antingen:

1.motvilja= När livet känns jobbigt och tråkigt måste jag fylla det med något, en upplevelse, sex, nöjen, jobb, hobby, eller alkohol, mat, droger,socker spel, shopping, så att det tråkiga försvinner och att jag mår bra igen till varje pris. Har vi en tråkig känsla av ångest eller någon annan obekväm känsla gör vi allt för att må bra igen och söker tillfredsställelse oftast till varje pris och ofta får andra lida som en konsekvens. Sedan har vi den andra saken i livet:

2.begär= När det känns bra och allt är tillfredsställt vill vi stanna där och fortsätta må bra, helt naturlig, även när vi känner motvilja är det helt naturligt att vilja gör det bekvämt för sig själv, inget konstigt i det. När vi njuter av våra begär och är tillfredsställda så kommer det till slut oxå att bli tråkigt och vi vill fylla oss med en ny känsla, upplevelse, begär. Så man kan säga att alla begär övergår sakta till motvilja oxå. Om du skulle uppleva ett stadier av balans eller neutralt läge, så är det bra ett tag, men oftast så övergår det i tråkigt för sinnet och det blir oxå till en motvilja :)

Ha dessa 2 saker i ditt medvetande när du läser eller studerar ditt ego:) Och allt lidande du känner kommer från ditt ego, som inte är tillfredsställt - Alltså du, jag,mig, och mitt, ditt falska jag som är omättligt, det finns ingen botten. Får egot smak på något vill det ha mera, mera , mera. Så går det runt, runt.........................När du blir medveten om ditt ego, lär du dig att bara betrakta allt som egot vill tillfredsställa sig med, utan att reagera, problemet i dag är att vi har inget eget försvar mot att inte reagerar så fort vi inte får som vi vill ha det,,,, detta är mänsklighetens värsta sjukdom genom tiderna och är roten till alla våra problem :(

Egot i sig är inte fel, bara om du är omedveten om det.
När du kan se egot i dig själv börjar du gå bortom det. Ta inte egot på för stort allvar.
När du kommer på dig själv med att agera utifrån egot, le åt det
Hur kan mänskligheten låtit sig duperats sig det här så länge? Framför allt, kom ihåg att egot inte är något personligt. Du är inte ditt ego.
Om du ser egot som ditt eget personliga problem, är det bara ännu ett uttryck för egot.

Brist: Behov av mer
Egot identifierar sig med att ha, men tillfredställelse i att ha är ganska ytligt och kortlivat.
Bakom döljs en djup liggande känsla av otillfredställande, av ofullständighet, av ”inte tillräckligt”.
”Jag har inte tillräckligt än” med vilket egot egentligen menar: ” Jag är inte tillräcklig än”.
Som vi har sett är detta att ha – begreppet ägandet – en illusion skapad av egot för att uppnå en större soliditet och beständighet och för att utmärka sig, göra sig speciell. Men eftersom du inte kan finna dig själv genom att ha, finns det en annan och ännu starkare drivkraft bakom ägandet som har att göra med egots struktur: behovet av mer, vilket vi också kan kalla för ”brist.”

Inget ego kan klara sig särskilt länge utan behovet av mer. Därför är det så att upplevelsen av brist håller egot vid liv mycket längre än upplevelsen av ägande. Egot har behov av att ha mer än vad det behöver ha. Den ytliga tillfredsställelsen i att ha ersätts alltid med en upplevelse av brist. Det är det psykologiska behovet av mer, det vill säga mer saker att identifiera sig med.
Det är ett beroendeframkallande behov, inte ett autentiskt behov.

De som lider av bulimi tvingar ofta sig själva att kräkas så att de kan fotsätta äta. Hos dem är det sinnet som är hungrigt, inte kroppen.
Den här ätstörningen skulle försvinna av sig självt om personen ifråga, i ställer för att identifiera sig med sinnet, kunna komma i kontakt med sin kropp och känna kroppens äkta behov i stället för egots pseudobehov.

De flesta egon har motstridiga behov och önskningar. De vill ha olika saker vid olika tillfällen eller vet kanske inte ens vad de vill, förutom att de inte vill ha det de har: det som är nuet.
Olust, rastlöshet, leda, oro, missnöje är ett resultat av ouppfyllda önskningar, av en brist som inte har åtgärdats.



Egot är en samling återkommande tankeformer och inlärda mentala och emotionella mönster som har blivit ingjutna med en känsla av ”Jag”, en upplevelse av dig själv. Egot uppstår när upplevelsen av din inre varelse, din inre Närvaro, som är en formlös medvetenhet, blandas samman med formalen. Detta är innebörden av identifikation. Det är att glömma sin inre varelse, vilket är den primära villfarelsen, det vill säga illusionen om en absolut separation som förvandlar verkligheten till en mardröm.

Egots kärna
De flesta människor identifierar sig så fullständigt med rösten i huvudet – den ständiga strömmen av ofrivilliga och tvångsmässiga tankar och de känslor som åtföljer dem – att vi skulle kunna säga att dom är besatt av intellektet. Så länge som de är helt omedvetna om det här tror de att de är den som tänker.
Det här är det egostyrda tänkandet/sinnet. Vi kallar det egostyrt eftersom det finns en upplevelse av jag(ego) i varje tanke – varje minne, tolkning, åsikt, synpunkt, reaktion och känsla.

Det här är omedvetenheten, andligt talat. Ditt tänkande, innehållet i ditt sinne, är naturligtvis betingat av det förflutna: din uppfostran, kultur, familjebakgrund osv. Själva kärnan i all tankeverksamhet består av vissa repetitiva och bestående tankar, de känslor och reaktiva mönster som du identifierar dig starkt med . Denna varelse är i själva verket ”””Egot”””

När egot befinner sig i krig, kom ihåg att det bara är en illusion som kämpar för sin överlevnad. Denna illusion tror att den är du. Det är inte lätt till en början att vara där som den iakttagande Närvaron, i synnerhet inte när egot befinner sig i överlevnadsläge eller om något känslomässigt mönster från det förflutna har aktiverats.
Men när du väl fått en upplevelse av det, kommer kraften i din närvaro att öka och egot kommer att förlora sitt grepp om dig.
På så sätt får du kontakt med en kraft i ditt liv som är långt större en egot, långt mer betydelsefullt än sinnet.

Det ända som krävs för att bli fri från egot är att vara medveten om det, eftersom medvetenhet och egot inte är förenligt med varandra. Medvetenheten är den kraft som ligger dolt i nuet.
Det är därför vi också kallar den för Närvaro. Det yttersta syftet med människans existens, det vill säga syftet med ditt liv, är att föra in denna kraft i den här världen. Det är också orsaken till att frihet från egot inte kan göras till mål att sträva efter och uppnå någon gång i framtiden.

Det är bara Närvaro som kan befria dig från egot, och du kan bara vara närvarande i nuet, inte i går eller i morgon. Endast Närvaron kan upphäva effekterna av det förflutna i dig och på så sätt omvandla ditt medvetandetillstånd.
Vad är andlig insikt? Tron på att du är en själ? Nej, det är en tanke. Den ligger lite närmare sanningen än den tanken som säger att du är den personen som din födelseattest säger att du är, men den är fortfarande en tanke. Andlig insikt är att se klart att det jag uppfattar, upplever, tänker eller känner inte är den jag är, att jag kan inte kan finna mig själv i alla de saker som ständigt passerar förbi och försvinner.

Alla strukturer är instabila
Oavsett på vilket sätt egot kommer till uttryck, är den omedvetna drivkraften bakom det att stärka bilden av den personen jag tror att jag är, det fantasi-jag som uppstod när intellektet - som både är en stor välsignelse och en stor förbannelse - börjar ta över och dölja den enkla men djupa glädjen i kontakten med den inre Närvaron, med källan.
Oavsett vilket beteende egot använder sig av är den dolda drivkraften alltid att skilja sig från mängden, att vara speciell, att ha kontroll, att sträva efter makt och uppmärksamhet, att skaffa sig mer av allt. Och naturligtvis behovet av att uppleva en känsla av separation, det vill säga behovet av motsättningar och fiender.

Egot vill alltid ha något av andra människor eller av olika situationer. Det finna alltid en dold agenda, alltid en känsla av ”fortfarande inte tillräckligt”, av brist och behov som behöver fyllas.
Egot använder människor och situationer för att få vad det vill ha, och inte änns när det lyckas varar tillfredsställelsen särskilt länge. Ofta stöter det på hinder i sin väg och för det mesta blir klyftan mellan ”det jag vill ha” och ”det som är” en ständig källa till oro och upprörda känslor.

Den bakomliggande känslan som styr egots alla aktiviteter är rädsla. Rädsla för att vara ingen, rädslan för att inte finns till, rädslan för döden. Alla egots aktiviteter syftar ytterst till att göra slut på denna rädsla, men det enda egot kan göra är att tillfälligt dölja den med hjälp av en nära relation eller en ny ägodel eller genom att vinna i det ena eller det andra. Illusionen kan aldrig ge äkta tillfredställelse. Endast sanningen om vem du är och insikten om den kan göra dig fri.

Egots behov att känna sig överlägsen
Låt oss säga att du står i begrepp att berätta någon nyhet om vad som har hänt. ”Gissa Vad?” Har du inte hört det här än? Jag ska berätta för dig. ” Om du är tillräkligt uppmärksam, tillräkligt närvarande kan du märka en tillfällig känsla av tillfredställelse inom dig precis innan du ska berätta nyheten, även om det är en dålig nyhet.

Detta beror på att på det faktum att det för ett kort ögonblick i egots ögon råder en obalans till din fördel mellan dig själv och den andra. Den tillfredsställelsen du känner härrör från egot, och den kommer från en känsla av att du har ett övertag över den andra personen. Även om han eller hon är självaste påven eller president, känner du dig överlägsen i det här ögonblicket eftersom de vet mer. Många människor är beroende av skvaller av just den anledningen. Dessutom innehåller skvaller ofta kritik mot andra människor, och det stärker egot genom den överlägsenheten negativa omdömet om andra ger.

Om någon har mer, vet mer eller kan göra mer än jag, känner sig egot hotat eftersom känslan av ”mindre” gör att det upplever sig som ”svagare” i förhållande till den andra personen. De kan då försöka återta sin position genom att på något sätt förminska, kritisera eller förringa värdet av den personens ägodelar, kunskaper eller förmågor.
Eller också kan egot byta strategi och i stället för att tävla mot den andra personen framhäva sig själv genom att förena sig med honom eller henne som det är så att han eller hon är viktiga i andras ögon.

Egot och Berömmelse
Det välkända fenomenet med ”Kändissnobben” det vill säga att i förbigående nämna vem man känner, är en del av egots strategier för att tillskansa sig en bättre identitet i andras ögon och därför i sina egna ögon genom att förknippas med den ”Viktiga personen”.
Albert Einstein, som beundrades som nästan övermänsklig och vars öde det var att bli en av de mest berömda människorna på jorden, identifierade sig aldrig med den bilden som det kollektiva medvetandet hade skapat av honom. Han förblev ödmjuk, fri från egot. Faktum var att han talade om ” en grotesk motsägelse mellan vad människor anser vara mina prestationer och förmågor och sanningen om vem jag är och vad jag kan åstadkomma.”

En genuin relation är en relation som inte domineras av egot och dess benägenhet att skapa bilder och befrämja sina egna behov/intressen.
I en genuin relation finns en öppen och vakenuppmärksamhet på den andra personen i vilket det inte finns några behov överhuvudtaget.
Denna vakna uppmärksamhet är den inre Närvaron. Det är en förutsättning för autentiska relationer. Egot vill alltid antingen ha något, eller om det inte tror att det kan få något av den andra så befinner det sig i ett tillstånd av fullständig likgiltighet.
Det bryr sig inte om dig.

Därmed är de tre mest framträdande kännetecknen på egobaserade relationer en upplevelse av brist, ouppfyllda önskningar(illska) bitterhet, skuldbeläggning, kagomål och likgiltighet.

Att känna dig själv kontra att ha kunskap om dig själv

Du kanske inte vill lära känna dig själv för att du är rädd vad du kan få reda på. Många har en hemlig rädsla för att de ska vara dåliga människor. Men ingenting som du kan få reda på om dig själv är du.
Ingenting som du kan veta om dig själv är du.
Medan somliga inte vill veta vem de är därför att de är rädda, är andra omättligt nyfikna på vilka de är och vill veta mer och mer.

Du kanske är så fascinerad av dig själv att du ägnar åratal åt att gå i psykoanalys, gräver i varje liten aspekt av din barndom, blottlägger hemliga rädslor och önskningar och hittar lager efter lager av komplexa företeelser i din personighet och karaktär.
Efter tio år kanske terapeuten tröttnar på dig och säger åt dig att du är färdig med din terapi.
Han skickar hem dig med en dossier på femtusen sidor. Hela den handlar om dig,
här står det vem du är.

När du bär hem den tunga luntan ersätts den första tillfredsställelsen i att äntligen veta vem du är snart av en känsla av ofullständighet och en smygande misstanke om att det måste finnas mer att säga om dig än det här. Och det finns faktiskt mer – kanske inte i kvantitativa termer av flera fakta, utan saker av en djupare och mer kvalitativ art.
Det är inget fel med psykoanalys eller att ta reda på mer om ditt förflutna så länge du inte förväxlar kunskapen om dig själv med att känna dig själv.
Den femtusensidiga dossiern handlar om dig, om innehållet i ditt sinne som är betingat av det förflutna. Allt det som du får veta genom psykoanalys eller självobservation handlar om dig.
Det är inte du.

Det är innehållet, inte essensen. Att gå bortom egot är att kliva ur innehållet. Att känna dig själv är att vara dig själv, och att vara dig själv är att sluta identifiera dig med innehållet.

De flesta människor identifierar sig själva genom innehållet i sitt liv. Allt som du uppfattar, upplever, gör, tänker eller känner är innehållet. Innehållet är vad som fångar de flesta människors uppmärksamhet helt och hållet, och det är vad de identifierar sig med. När du tänker eller säger ”mitt liv” menar du inte det liv som du är utan det liv som du har, eller tycks ha. Det syftar på innehållet - din ålder, din häls, dina relationer, din ekonomi, ditt arbete och dina levnadsförhållanden, liksom ditt mentala och emotionella tillstånd. De inre och yttre omständigheterna i ditt liv, ditt förflutna och din framtid, hör till innehållet, liksom alla händelser, det vill säga allt som händer i ditt liv.

Vad finns det då förutom innehållet?

Det som gör det möjligt för innehållet att finnas – Medvetandets inre rymd.

Utdrag och egna kommentarer: ur boken "En ny jord av" Eckhart Tolle läs texten flera gånger, ditt ego vägrar nog förstå eller egot gör allt för att du ska negligera texten som banal och svävande , he he he he egot vill inte se sanningen, för den är obekväm :) trevlig läsning j